Infrusen
Vaknar upp till ännu en grå och oinspirerande dag. De marginella och få soldagarna ger knapp energi och iställetfår man göra vad man kan. Lyssnar på Fröding tolkad av Mando Diao och känner värmen, vemodet och den vackra lyriken fylla mig med ett lugn. Orden, poesin sjungs med känsla och själ. Musiken svävar. Vackert!
Ord som skrevs för över 100 år sen, men som stämmer lika mycket nu som då. Ett historiskt epos som får mig att vilja resa tillbaka till den mytiska dåtiden. Som fyller mig med den inspiration som mörkret, gråheten och kylan fört med…
Stundom de med möda kylans fjättrar skaka, vilja ut, men stappla frysande tillbaka.
Kampens bistra frostvind isar allt det varma, alltför kallt är livet för de veka arma.
Länge lider vintern, kortare blir dagen, mörkare blir mörkret, blekare bli dragen.
G. Fröding
LittleMissOnebar 