Dagarna går och jag börjar mer och mer finna min plats i yrkeslivet som lärare. Eleverna tar sig till mig, frågar varför jag inte ska vara kvar efter vecka 40 och har utvärderat min insats som väl godkänd. Får höra av personalen nära mig att jag har ett trygghetsgivande lugn, att det ansvar jag får är självklart för mig eftersom jag kan ta för mig och inte bara står tyst i ett hörn ”Hanna är ju i princip färdig lärare” säger Lotta med glädje i rösten och gör att hjärtat skräckblandat missar ett slag. Jaha, betyder det att jag ska vara redo nu då?!
Två i min närmsta studiekrets har redan fått jobberbjudanden och här och där på FB ser jag statusar om jobbintervjuer, jag har fått jobb, ska kolla mina möjligheter och så vidare. jag tror ju att jag är där med men vill ändå inte riktigt släppa tanken på att bli mer. Har idag kollat engelskabehörigheter och hur det kan se ut om jag vill få undervisa i hemkunskap. Har bett om SYO-tid och har skickat in lite anmälningar för säkerhets skull. Känns bättre med en extralösning om nu jobbraggningen går sämre för mig i vinter. För jag vill inte söka nu – utan känner att ex-uppsatsen måste få full fokus och ömhet. Jag vet hur jag funkar :)
Men orden värmer, ger självförtroende och gör att jag börjar känna mer och mer att jag har gjort rätt. Det är lärare jag ska vara nu. Sen kanske jag inte ska vara lärare fullt ut hela livet. Drömmarna är många men nånstans ska jag ju börja!
Sen att jag ska gå och få nån sorts magsjuka/magkramp/felmatontimagen mitt i allt gör det ju inte så bra. Hemma idag, hemma för säkerhets skull imorrn. Sen kör vi fullt ut i två veckor till!! Praktik is the shit – om man får tid att reflektera och planera vill säga ;)
LittleMissOnebar 