Okej… jag har ju inte direkt hört till de mest opersonliga och integritetsstrikta personligheterna i bloggsfären, med mina smått deppiga utmattnings-texter och det faktum att jag och min självkänsla åkt på en del smällar i mina snart 32-åriga väsen. Det är en del av mig, som tydligen verkar finnas här för att stanna. Det är bara upp till mig att hålla det inom rimliga gränser.
Så… jag började för ett par år sedan att titta in på diverse nätdejtarsajter. Mest gratisvarianter eller gratisversionen utav de som man annars måste betala för. Snålhet kanske, eller ren nyfikenhet över vad sidorna kan tänkas innebära för en sån som mig i synnerhet eller en singelkvinna i Sverige i allmänhet. Den jag har hängt mest på är den orangea, den glada som hänvisar till en populär barnrätt. Det är också där jag fått mest kontakt. Av alla dess slag.
Alla. Dess. Slag.
Jag har åkt på en del nitar, men även lyckats träffa ett par själar live. Vissa goda erfarenheter och vissa helt… minnesvärda men, nej helt enkelt.
Det kan vara rätt underhållande. Både konversationer med trevliga och hyvens män, pojkar och ja rent ut sagt gubbar i min så kallade fars eller kanske till och med en potentiell farfars ålder. Som jag kanske råkat svara av ren dumhet… eller det som är roligast – Att göra en match av att på det mest intressanta sätt svara, med liite framkallad dumhet, eller smått lika idiotiska anda som det initiativ jag fick, från deras håll.
För ett ”tjena fining, läget ikväll’rå” eller ”dig skulle man vakna upp bredvid” från, låt säga, ”MrBig53” ger mig ungefär lika mycket behållning som ett paket minimjölk med kort datum till gräddsåsen. DÄREMOT ger det mig mycket stor tillfredsställelse att då kanske ge ett sånt här svar till en sån här första kontakt (let the social uthängning begin);
Jag förstod helt enkelt inte.. vad menar han? Och varför vill han inte förklara? Sen, nu var ju inte detta exemplar av den äldre skaran eller de mest skamliga inviterna. Jag får kanske be att återkomma. För det är ett rätt intressant fenomen den här nätdejtarjargongen och de OTROLIGT stereotypa/hyper-chauvinistiska/äckelgubbifierade mailen en får.
Jag vill tacka Nanna Johansson med medarbetare för inspiration. Jag hoppas att jag kan bli Nyköpings version av Swedish Girl seeking.(kolla in denna underbara!)
Frökens dejtingresa fortsätter
To be continued…