och genomskinlig grå, blir jag utan era andetag

Tillbringade förra helgen hos min kära, kära syster i Stockaryd. Dit kom också tre generationer Onebarsläkte med mat, dryck och glädje att dela med resten. Så som det ska vara :) Åt gjorde vi med råge, fikade likaså, tränade AfroZumba och lekte lekar på skolgården med ungarna. Jag åkte linbana för första gången i mitt liv. Satt ute i kylan med kräftor och nubbe, efter en eftermiddag i loungen med gitarrerna och smusslande med mammas present.

Imorgon är det 60 år sen mor tog sitt första andetag. Ett andetag som satte startpunkten för alla oss. Ganska så rejält stort att tänka så. Alla de varma, envisa, talangfulla, glada, oroliga men samtidigt så lugna själar hon satt sin prägel på. Vi som bor med upp till 50 mils avstånd ifrån varandra men lyckas ses mer än många som bor i samma stad. Vi som delar glada, ledsamma, arga, förbannade och så många kärleksfulla och skratt-frambringade minnen ihop. Styrkan inom oss kommer från henne. Styrkan som gett ett djup åt även generationer av släktet Andersson.

Trots att jag lärt mig att man inte ska ta något för givet så vet jag vad jag har i mina syskon och min familj. Det är tryggt och värdefullt på så många sätt. Vi finns för varandra.

För alla framtida stunder vi ska dela –  Jag älskar er – alla 18!

Flyttade in från höstkylan, och gitarrspelandet fortsatte tills fingrarna domnade. Notera även min otroligt uppumpade säng. Hmm

Annonser
Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Annonser
%d bloggare gillar detta: