LittleMissOnebar

..och fullt igång med skolan, lär mig massor och hittat sidor av mig själv som jag inte hade en stor aning om att jag hade. Jag gillar helt plötsligt skogen och friluftsliv och längtar till nästa tur med nya upptäckter och lärdomar. Känner för att ta mig ut i helgen för att ta tillvara på det rika växtlivet i form av bär och svamp och en liten stensamling börjar sakta men säkert ta form – för lärarrollens skull – och en möjlig föräldraroll senare.

Mest av allt är jag så nöjd över att jag har valt detta, att jag antar nya utmaningar, inte tar lätta vägar framåt utan faktiskt tar chansen att lära så mycket som möjligt och ta lärdom av så många som möjligt! Igår klättrade jag i berg, på hala klippor och hade det inte varit för min vilja, ett svagt mod att faktiskt våga ta hoppet upp för den där hiskeligt hala stenen och självklart 2 fina vänner som hjälpte mig ta det, hade jag ju inte tagit utmaningen och sett på det häftiga som fanns längs vägen. Jag orkade mig upp längs den branta stigen till bergstoppen och fick se Spirans magnifika utsikt och den lika långa vägen tillbaka, såklart.

Naturvetare; mycket jobb, mycket  nyfikenhet och observationer. Många träffar och resor. Mycket värt det! Denna gången valde jag den tuffa vägen och utmanar mig själv till att göra det ändå lite tuffare och låt säga tidskrävande. Men vad gör det när man lär sig så mycket vettigt på vägen? Nu valde jag den andra gruppen för att få effektiv tid att arbeta när jag väl är där, att lära av nya människor och inte bara vara bekväm i det kända. Jag är så glad att jag tog chansen, vågade, utmanade en ny sida av lilla fröken. Jag tog språnget! För jag tror faktiskt att här i livet, om man vill lära – får man inte något gratis och utan ansträngning! ((samt en hel del frisk luft och motion))