Efter att ha vaknat av barnbus och skratt, en familj och livet i full gång varje dag i en vecka känns det nu ensligt och tomt på flugsvampen. Försöker somna med vinden vinande utanför. Det knakar och knäpper i husväggarna och jag önskar att jag inte sett det där criminal minds avsnittet ändå…
Intalar mig att det bara är separationsångest, sluter mina ögon och försöker drömma om sol, bad och mer barnaskratt och gräs under bara fötter.
God natt!