Nu lider jag plötsligt av efterfrysningar sedan ett tufft träningspass och en härlig uttömning av energi. Körde hårt, som lovat och jag är glad över att jag kan utmana mig själv på passen. Funderade sedan i duschen.. jag har ju lätt för att nedvärdera mig själv. Kan till och med skämmas för att köra hårt på gymmet eller undra över vad folk tycker och tänker. SÅ jag blev lite förbannad på mig själv till slut. Varför gör jag så?
För det första. Att hålla igen under ett pass för att jag känner mig obekväm över att min kropp inte ser ut som alla andras. Men varför? Jag ger minst lika mycket som de andra på passet. Har i princip lika mycket koordinationsförmåga och hänger med i passet. DESSUTOM med betydligt mer att bära på än de andra. Det är ganska bra jobbat!
För det andra. Kom på mig själv att hålla in magen när jag körde. Men nånstans i mitten på passet gjorde jag ett val. Jag släppte loss, lät det skaka och kroppen fick leva sitt liv. Då känns det mer. Och jag blev bara mer stolt att jag kom iväg – och gav allt!
För det tredje. Jag gör det av rätt anledning numer. Jag ska bli hälsosam. Få ut mer av livet och kunna utmana och få möjlighet att göra sånt som mitt nuvarande jag inte kan göra. Inte för att vara snyggast på stranden i sommar eller för att folk ska se mig som mer attraktiv. Jag inser nu att när jag kan göra det jag gör med den kropp jag har så finns inga gränser. Jag är stolt över den jag är och jag vet att jag har många kvalitéer.
Till sist. Den som inte har insett det ovanstående och kan acceptera mig för den jag är, behöver inte heller få min acceptans tillbaka. Jag har länge trott att jag måste bli smal eller slim för att attrahera någon och hitta den rätte kärleken. Men om det yttre ska få bestämma kan det inte vara en bra kärlek.
Självklart trivdes jag mycket bra med mig själv när jag kom i min korallröda satinklänning eller mina gråa slimjeans och i mitt hälsosamma, friska och sunda mål ser jag mig själv där igen. Men nu har jag kommit till insikt att det bara är en bonus. Högsta priset är ett gott liv. Ett gott liv att dela med nära och kära länge och med energi och ork!
vad fint du skriver finaste Hanna. stora kramar
Tack, älskade du! Tar till mig, och du fortsätt gärna läsa. Stor kram – saknar er <3
Det där kallar jag konstruktiv ilska! Vad klok du är – var stolt över dig själv för det <3. Din insikt är värsta bästa vinstlotten! Fortsätt att släppa loss och att må bra. Kram.
Åh, Tack Tessan! Jag hoppas att jag kan komma med fler goda insikter och att jag kan formulera mig lika bra då! Kram tillbaka, å fortsätt läs för bövelen ;)
<3