Var på systemet idag för att inhandla vino till helgens mys och fann mig i en stor saknad efter bästa, bästa restaurangen – Mamas & Papas i Kalmar.
Det var vinter. Det var 2006, då min bror och hans käraste öppnade Kalmars nyaste, gemytligaste och mest nischade restaurang. Med tapas-inspiration från Sverige, Spanien och övriga världen och smaker som smälte i munnen!
Just idag vill jag ha vitlöksräkor, chevrétoast med fikonmarmelad, lammracks med wasabicrisp, marinerade champinjoner… eller typ allt de serverade. Sitta på uteserveringen en ljummen sommarkväll med en iskall Cruzcampo i sällskap med Sara och Emmelie, eller nån annan kär. Bara gå förbi på kvällspromenaden, sätta sig i baren och ta ett glas Coto de Imaz eller El Coto Rioja & snacka skit med Tryggve, eller nån av de goa servitristjejerna. Avsluta kvällen med att assistera Andreas i köket, rocka alla matbongarna och göra en high five till nån gammal rockdänga på en alldeles för matos-skadad ministereo från Clas Olsson.
Jag vet dock att Andreas och Erica trivs alldeles för bra med sitt nya familjeliv. Nygifta, nykära och med all tid i världen för sina busgrabbar. Men det var nåt visst med M&P, de inlagda oliverna och Choklad i Variation till kaffet. Alla underbara rätter som gifte sig med mina och många andras smaklökar…
En era tog slut sommaren 2010. Kalmar förlorade en kär mötesplats och två engagerade, nyskapande entreprenörer. Jag förlorade en oas, en kreativ arbetsplats och ett tredje hem.
R.I.P Mamas & Papas – I will forever remember the best minature Raggmunks and Wallenbergare in the world [with rårörda lingon!]
LittleMissOnebar 