Månadsarkiv: januari 2011

*Nu kör vi!*


Jag ska dit igen – Nu kör vi mina vänner!
Annons

*Här uppe i mina poängkåta moln svävar jag*

Det går bra nu..Petter, det går bra nu!
…eller ja, Hanna det går bra!
Den här veckan har varit lycklig. Jag fick godkänt på begreppstentan i måndags, och uppsatsen. Jag fick godkänt på K&K tentan i tisdags och till sist checkade jag portfolion i onsdags!
Det jag är absolut mest nöjd över är att jag lyckades, jag lyckades omfokusera tentaplugget mellan fredagen den 7 januari och måndagen den 10 januari. Jag klarade två tentor på tre dagar och jag kunde allt!
Nu är jag på gång!!
Imorgon kommer delar av klanen upp till Nyköping. Andreas & sons dyker upp på eftermiddagen och Veronica & co på kvällen. Hon blir kvar i 14 dagar och det ska bli trevligt. Det vankas hårdsatsning. Dagliga promenader. Bra mat. Har spanat träningsmöjligheter i staden, det lutar åt Hälsomagasinet. Var och undersökte Curves idag men kändes lite sektigt. Typ VV sekt. Säkert jättebra om man har svårt med disciplin och motivation samt kunskaper om träning. Men nog inget för mig.
Dessutom träffade jag idag min Sanne <3 Har haft otroligt dåligt samvete att jag inte hört av mig. Men idag var hon min för några timmar- härligt!!
Just nu känns det som att 2011 kanske blir mitt år iallafall. Förhoppningarna hopas. Motivationen byggs så sakteliga upp. Jag kanske har hittat rätt ändå- eller svävar jag bara på mina poängkåta små Universitetsmoln?

En svår och jobbig grej…

Idag var det svårt. Hade det mysigt igår med familjen Antonsen inför deras resa till Gran Canaria och den efterlängtade värmen. Snön faller återigen och sommaren känns långt borta. Grå himmel och tungt huvud att vakna till- nytändning, javisst!

Nästa syrra ringde, överförda pengar för nyåret och en extra bonus. Känns ovant det här.. att behöva hjälp från andra, och någon sorts påtvingad stolthet. Det är otroligt svårt att visa sin tacksamhet… Jag är ju van att vara en generös människa, tycker om att bjuda och bryr mig egentligen inte mycket om att bli återgäldad. Nu kan jag inte… Skäms över att behöva snåla med vinboxen, inte kunna bjuda igen när brorsan jämt betala maten och när mamma säger att Rille och hon kan sponsra till träningskortet. Det är ju mamma som är värd allt.

Jag brukar ju klara mig och mer därtill. Jag antar att det här är den största baksidan för mig och pluggandet. Det är otroligt jobbigt…Idag är det över huvudtaget fruktansvärt tungt. Vill bara sova och njuta med syrran. Se på S&F och snacka om livet. Ta en lång promenad och le.

Tentan gick nog bra, ska fira en dag när det är klart. Nu ska jag plugga till nästa – bra va med den här motivationen? Tänk om det var tolv dagar framåt i tiden och jag fått reda på att det är G som gäller? Men då kanske jag missar nåt mysigt däremellan.. får hoppas på att det går lagom fort, händer något skoj och oväntat och att jag inte har för stora förväntningar.

Kram

Så var det min tur… Tentaångest!

Det råder inga tvivel om snön. På en natt blev liggande lagret på en och fyrtio sammanlagt en och femtio. De har plogat här utanför nu iallafall. Sist jag var här var det skyffla sig in…skyffla sig ut. Vackert med det vita landskapet,men solen är vad jag önskar kom – och värme!

Nytt År! Började med en god middag av samma skrivande hand. Tre rätter perfektion kan jag nog dra till med. Familjärt, njutningsfullt. Besök från nordväst och en katt. Kill i näsan på den. Snölekar vid slottet och grillning, wii & brädspel, vin och delikatesser. Som det ska vara, dock 7-8 man kort…

Stämningen avbröts av snorigt plugg. Tentaångesten kryper sig lätt på…imorgon skriver jag den. Min första fullföljda tenta. Den jag självklart blir godkänd på. Och den på måndag. Nummer två. Också godkänd.
Jag borde nöta nu. Motivationen är så låg, vill andas djupt och bara njuta av livet. Konflikt, Rättvisa, Kunskap & Yrkesetik stör mig i den tanken. Att jobba, tjäna pengar och resa hägrar. När ska jag bli det jag ska bli? Vad ska jag bli?

Ser tillbaka på mitt 2010. Var hemma ett tag. Misstrivdes. Såg fram emot värmen liksom nu – kärleken. Den skulle firas av två par. Kalle skulle komma och det gjorde han. I mars. Sökte skolan som en sista utväg. Fanns ju inga ärofyllda jobb! Sommaren var varm, slitsam, kärleksfull, skrattfull, och fylld av separationsångest. Sen kom hösten. En flytt, nya äventyr och tvivel. Tankarna hanns inte med mellan portfolios, uppsatser opponeringar och begrepp. Köttbullarna byttes mot didaktiska ryggsäckar. Jag blev ett ting, jag väntar på pånyttfödelse. Det är dags snart. Här kommer jag!

%d bloggare gillar detta: